toveinthecity

Jag och Johanna var med Jessica på begravningen av hennes vän igår. Det är hemskt när en så ung människa dör, känns så orättvist och svårt. Man får sig verkligen en tankeställare kring vad som är viktigt i livet och även hur man ska bete sig mot människor kring sig. Man ska inte gå och tänka på döden ständigt men ändå vara medveten om att den finns och uppskatta varje del av livet man får uppleva.

Viktor och hans två vänner (som alla dog i bilolyckan) fick ett stipendium skapat efter sig på sin gamla gymnasieskola för "Bästa kamraten", där kan man säga att man påverkat människor, sådana spår hoppas jag också lämna i mitt liv.

Jag tänker mycket på Erik som dog förra sommaren, också en go människa som lämnade oss alldeles för ung. Det händer ju tyvärr många människor varje år men när det kommer nära en blir man så starkt påverkad.

RIP Erik, Viktor, Harald och Åke och en kram till Jessie-gumman, med våren kommer åter ljuset efter den här mörka hemska vintern, även om det känns långt borta just nu...

Det här är en av mina favoriter och den som fick mig
att gråta som mest under begravningen.