toveinthecity

Helgen har spenderats mestadels inne i lägenheten, när jag är borta så gott som varenda helg så är det skönt att bara vara hemma och ta det lugnt när man väl är i Stockholm. Det låter inte riktigt som jag men ibland är det det och framförallt efter den här arbetsveckan.

Däremot så gick jag hårt ut i början av helgen. Jag har ju blivit lite kompis med min frisör under det dryga år som jag gått hos honom, har följt med honom från Björn Axén till nya stället han är på och nu så erbjöd han sig att fixa mig hemma hos honom istället. Det var ju jättegulligt och kändes perfekt på en fredag då jag ändå inte orkade göra något annat än softa. Vi möttes upp på Drottninggatan och promenerade hem till deras lägenhet i Gamla stan. När vi började blandade hans sambo en drink till mig och ställde fram snacks, väldigt lyxigt :) och så kul att bara sitta hemma och snacka och ta det lugnt medan han fixade.

Senare gick vi in på skumpan jag hade köpt med mig och han frågade om jag ville stanna på middag efteråt. Först vid midnatt var vi färdiga med håret och han lagade mat till oss som vi åt tillsammans med rödvinet jag också hade med mig. Efter någon timme gick hans pojkvän och la sig men vi satt kvar uppe och pratade och drack GT och whiskey. Vid kvart i fem tog jag en taxi hem, så rätt så trött var jag dagen efter men tycker ännu mer synd om honom som skulle ha förenad fixa håret-kompisträff tillsammans med dubbeldatemiddag med vänner eftermiddagen efter, usch.

Idag har ryggen varit värre än någonsin senaste veckorna, har förflyttat mig mellan liggandes i sängen, liggandes i soffan och liggandes på golvet (det sista det enda som hjälper). Nu måste jag verkligen skärpa mig! Samtidigt ska jag faktiskt gå till min doktor imorgon och be om de starkare smärtstillande, så här går det inte att ha det och de gånger jag tar vanliga värktabletter känns det inte ett dugg, och jag vill inte hålla på och ta tabletter i onödan. Lina sa att jag har fyra dagar på mig att bli bättre, jepp snart är det dags för gamla hederliga Fallens dagar (förra året var första gången jag inte gick på sju år), fast i enlighet med resten av mitt Västkustliv nu för tiden, något galnare och roligare :)